Vad är hyperemesis gravidarum?
Hyperemesis gravidarum betyder "extrema kräkningar under graviditeten". Hyperemesis börjar tidigt, vanligtvis innan femte graviditetsveckan. Det kan börja klinga av kring vecka 16 och upphör oftast kring vecka 20. Ibland fortsätter det till vecka 22 och kan ibland vara hela graviditeten. Tursamt nog är detta ovanligt, särskilt om man söker hjälp i ett tidigt skede (Tiran 2004).
Hyperemesis är inte sällsynt. Det uppstår i ungefär 0,5 till 2% av alla graviditeter och är den vanligaste orsaken att kvinnor behöver vårdas på sjukhus i graviditetens början (CKS 2005, ACOG 2004), vanligtvis på grund av vätskebrist och uttorkning.
Är detta graviditetsillamående eller hyperemesis?
Hyperemesis är det troligaste om du kräks flera gånger om dagen, inte kan äta eller dricka utan att kräkas och du går ner i vikt. De vanliga åtgärderna har inte hjälpt och du har svårt att orka med ditt vanliga liv (Motherisk 2002).
Det finns dock inga enkla medicinska definitioner av hyperemesis. En del läkare ställer bara denna diagnos om man går förlorar minst 3kg eller 5-10% av den kroppsvikt man hade innan graviditeten (Tiran 2004) och ibland väntar de tills kvinnan får vätskebrist.
Även om du inte går ner i vikt och din barnmorska eller läkare inte tycker att ditt tillstånd är oroande, kan du eventuellt få hjälp mot graviditetsillamående. Behandling som sätts in tidigt kan förebygga hyperemesis, men ibland kan det vara svårt att få hjälp (ACOG 2004).
Om besvären börjar efter nionde graviditetsveckan eller om du har feber eller ont, kan det finnas andra orsaker, som matsmältningsbesvär, magsjuka, magsår, urinvägsinfektion, sköldkörtelsjukdom eller diabetes (CKS 2005, ACOG 2004).
Effekterna av hyperemesis
Hyperemesis tar över ditt liv, gör dig utmattad, deprimerad och gör det svårt eller omöjligt att njuta av graviditeten. Relationer kan bli lidande, man kan känna dig isolerad och dra sig undan, vilket i sin tur kan leda till att partnern känner sig undanstött
(Tiran 2004).
Det kan vara svårt att ta hand om sig själv eller sin familj i veckor eller månader – enkla saker som att ta en dusch, köra bil eller handla mat kan vara omöjligt tidvis.
Effekterna av hyperemesis kan vara långvariga. Det kan göra att man inte ens kan tänka sig att
skaffa ett barn till under en lång tid.
Vad orsakar det och vilken risk löper jag att få det?
Hyperemesis har funnits länge, men man vet ännu inte säkert vad som orsakar det. Precis som med
graviditetsillamående handlar det förmodligen om flera faktorer, inklusive hormonförändringar. Men i motsats till graviditetsillamående – som är oförutsägbart – vet vi att vissa kvinnor oftare får hyperemesis.
Du löper större risk att drabbas av hyperemesis om du:
• Väntar tvillingar eller fler barn
• Om din egen mamma eller syster drabbats av detta
• Hade hyperemesis i en tidigare graviditet
• Har haft åksjuka eller migrän
• Har leversjukdom
• Har sköldkörtelproblem
(ACOG 2004, CKS 2005)Finns det några självhjälpsåtgärder?
• Sök professionell hjälp i ett tidigt skede och förklara hur dåligt du mår och att du vill ha hjälp.
• Be din partner, familj och vänner om hjälp och stöd – med matlagning, inköp, barnomsorg och hushållsarbete.
• Lyssna på vad din kropp säger, om du känner att det är något du särskilt vill eller inte vill äta. Undvik lukter och smaker som förvärrar illamåendet.
• Drick – vad du kan, när du kan. Pröva att suga på iskuber.
• Ät vad du orkar och kan – du kan komma ifatt med “bra” mat senare och ditt barn kommer att få den näring det behöver från din kropps depåer.
• Pröva
självhjälpsåtgärder som B6-vitamin, ingefära och akupressur ("åksjukeband") i kombination med den behandling du bli rekommenderad av din läkare eller barnmorska
(Motherisk 2002, ACOG 2004).
• Vila så mycket du kan och känn dig inte skyldig – du är sjuk!
När bör jag söka hjälp från min barnmorska eller läkare?
Sök hjälp så tidigt du kan om du känner att det börjar påverka din tillvaro eller om du är orolig för din eller ditt barns hälsa.
Blod- och urinprov kan visa andra möjliga orsaker till ditt illamående och kan visa tecken på uttorkning och undernäring, som ketoner i urinen
(CKS 2005). Eventuellt föreslår man en ultraljudsundersökning för att kontrollera t ex om det finns möjlighet att det är en tvillinggraviditet
(ACOG 2004, CKS 2005).
Om du inte får behålla vätska är det viktigt att vara uppmärksam på tecken på vätskebrist, som mycket liten mängd urin eller mycket mörkt gul urin. Om du nyper tag i huden på handryggen och den inte snabbt återgår när du släpper bör du söka läkarhjälp
(CKS 2005).
Andra
tecken som inte ska ignoreras inkluderar buksmärtor och blödningar, synstörningar, huvudvärk, yrsel, förvirring, och blod eller galla i kräkningarna.
Även om din läkare inte genast erbjuder behandling, så bör du hållas under uppsikt för tecken på uttorkning och svält och för ovanliga komplikationer av graviditetsillamående som Wernickes encefalopati. Denna ovanliga störning av hjärnan – orsakad av undernäring – går att förebygga och behandla med vitamin B1 (tiamin)
(Tiran, 2004, CKS 2005).
Hur behandlar man hyperemesis?
Man kan medicinera mot långvarigt eller allvarligt illamående (CKS 2005), även om många läkare undviker det (Motherisk 2002). Det finns säkra och effektiva mediciner mot illamående, men eventuellt erbjuds du dem inte förrän du vårdats på sjukhus (Tiran 2004).
Om du varken får behålla mat eller vätska, är det förmodligen också svårt att svälja och behålla tabletter. Vissa mediciner mot illamående kan ges som suppositorier i ändtarmen, eller i en form som kan lösas upp mellan tandköttet och läpparna, eller som kan injiceras (Tiran 2004).
Det kan bli nödvändigt att pröva sig fram till en form av medicinering som hjälper dig. Antihistaminer ges vanligtvis först, eftersom de har bäst dokumentation för säkerhet under graviditeten. Om dessa inte hjälper, finns det andra preparat (CKS 2005). Även kortikosteroider ges ibland mot hyperemesis (ACOG 2004, Tiran 2004).
Om du inte kan äta eller dricka och fortsätter gå ner i vikt kan du läggas in på sjukhus för uppvätskning med intravenöst dropp eller sondmatning. Men sjukhusvård för hyperemesis är inte oundvikligt (Tiran 2004).
Vad händer på sjukhuset?
Om medicinering inte hjälper och du blir uttorkad och undernärd, kan du läggas in på sjukhus för vård. (Tiran 2004, ACOG 2004).
På sjukhuset kan man ge dropp för att ersätta vätskeförlusten, vitaminer och mineraler (CKS 2005). Man kan också tillsätta medicin mot illamåendet i droppet.
En mycket sällsynt åtgärd är att ge artificiell näringstillförsel genom tub i hals eller bröst. (CKS 2005).
En del kvinnor måste ligga på sjukhus flera gånger under graviditeten, men tidig behandling och övervakning kan minska behovet av detta (Tiran 2004).
Kommer illamåendet eller behandlingen att skada mitt barn?
Kräkningarna skadar inte ditt barn – faktum är att du löper mindre risk att få missfall om du har graviditetsillamående
(Tiran 2004). Ditt barn föds kanske ed lite lägre födelsevikt, men kommer snabbt ikapp
(CKS 2005).
Alla mediciner bör användas med största försiktighet under graviditeten, men mediciner som ges
mot illamående har bra säkerhetsdokumentation och det är mycket osannolikt att de skulle skada ditt barn
(CKS 2005).
Var kan jag få hjälp och stöd?
Kvinnor som lider av hyperemesis har ofta svårt att bli tagna på allvar. Många möter fortfarande den gammalmodiga attityden att det är en fråga om inställning till graviditeten
(ACOG 2004). De som lider av det säger ofta att den bästa behandling de möter är att bli trodda
(Tiran 2005).
Om du haft hyperemesis tidigare, så finns det saker du kan göra för att vara bättre förberedd
nästa gång.
Bra webbplatser (på engelska)
